they don't know about us

I måndags fick jag ett oväntat samtal från stans största fuckboy som (tyvärr) alltid kommer ha en del av mitt hjärta, det rent ut sagt knullade skiten ur min hjärna och har varit det som stört mina tankegångar mest denna vecka. Cyklade från Hällby till Gröndal med brori i tisdags och sen hela vägen tillbaka för att se på när Smederna fick stryk med 2 poäng. 
 
Förutom det har inte veckan bjudit på något direkt annorlunda eller exotiskt, jag skämtar inte när jag säger att jag har tusen prov på dessa 3 återstående veckor utan kan endast sucka och bita ihop. 
 
Allt känns sådär riktigt jävla meningslöst som det bara kan göra ibland men en vacker dag kommer allt att vara värt det. Puss 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0