sannabergmans

Idag har jag proppat i mig massa tårta fast jag inte ens gillar det eftersom det är min kära morfars födelsedag. "Man ska inte fira när man är så gammal som mig", alltså sköning. All kärlek till dig som har krigat sen dagen du föddes och än idag har ryggen rak trots alla motgångar. 

 

Utöver det har jag inte gjort så mycket, tanken var att jag skulle köra ett benpass nu ikväll men min motivation vägrade infinna sig så jag sköt upp det tills imorgon istället.... 

 

Utan att låta som en slacker nu men jag är seriöst fett glad över att jag inte går i skolan, vill typ gråta lite bara jag HÖR grejer från högskolan. Ingen pluggmoral alls hahaha. 

 

Idag åt jag havregrynsgröt till frukost, kött och ägg till lunch och hann med både ett brutalt axelpass och ett benpass. Sen fuckade jag upp allt nu på kvällen genom att äta chips & kladdkaka HAHAHA men aja, förhoppningsvis lägger sig allt på bootyn. 

 

Tog bort mina få återstående (förlängda) fransar idag med hjälp av olivolja, saknar redan sönder dem och vill gråta lite för att man är så ful utan men vad ska man göra. Får börja ha lösögonfransar på heltid eller nått...

 

Vi kryssade alltså mot Valencia igår och jag vet verkligen inte vad jag ska säga om det. Hashtaggen #Benzemaout har börjat cirkulera och även fast jag inte vill ta farväl av honom kanske det ändå börjar bli dags :(

 

En stor shoutout till Keshas nya låt Praying, vi snackar magiiii!!!

 

"Cry as hard as you want to, but just make sure that when you're finish, you'll never cry for the same reason again". Detta citat har jag försökt leva efter i hela mitt liv och det har funkat otroligt bra. Fram tills igår. Att jag låtsades som att jag inte brydde mig genom att ignorera honom triggade igång honom, vilket resulterade i ytterligare ett meddelande som löd "aja som du vill, det är ditt val att du inte vill höra sanningen". Efter att ha mått dåligt exakt hela dagen var det droppen som fick bägaren att rinna över. Jag grät mig till sömns. 

 

För att ge er en liten inblick i situationen kan jag berätta att vi började träffas i vintras. Det blev snabbt intensivt och jag fick otroligt mycket känslor. Att döma av hans ord och handlingar trodde jag att han kände samma sak. Han sov hos mig tusen gånger, åkte 4 mil till vår sommarstuga bara för att träffa mig i 20 min, vi planerade att vi skulle tatuera oss samtidigt, han ville träffa mina föräldrar osv. Jag trodde verkligen att han menade allvar och när allt var bra mellan oss var jag the luckiest girl on the planet. Men allt har en baksida mina vänner. Redan från början märkte jag att han var otroligt svartsjuk och kontrollerande. En gång glömde jag att svara på hans meddelande, det tog fyra timmar innan han skrev "vi skiter i allt, du kan ta bort mig, hejdå". Han fick MIG att be om ursäkt när killar skrev till mig, även om jag inte svarade dem. Till slut var jag så smart att jag stängde av notiserna från snap och facebook när vi skulle ses, allt för att slippa "bråka". När en kille kommenterade min profilbild screenshotade han det, skickade bilden till mig och bad mig att ta bort kommentarerna. Han kunde ringa mig en fredagkväll från stan när jag var på landet för att fråga om vi kunde ses, när jag inte hade någon möjlighet att ta mig in till stan och han inte kunde hämta mig eftersom han hade druckit. Vet ni vad han sa? "Nästa gång du frågar om vi ska ses så kommer inte jag heller kunna". Uppenbara psykotiska tendenser, om någon av mina kompisar hade träffat en sån kille hade jag gjort allt för att få dem att sluta. Men det var inte mina kompisar det gällde. Det var mig själv. Och då är man så fucking blind. 

 

Den 18/4 på en lektion i naturkunskap fick jag mitt hjärta brutalt krossat. Jag har fortfarande inte använt tröjan som jag hade på mig då eftersom den ger mig så dåliga vibbar. Det visade sig att han hade skaffat ett förhållande samtidigt som vi träffades. Jag grät hela den dagen och kände mig otroligt ful, dum, naiv och utnyttjad. Redan dagen efter, på 50dagarsfesten, kysste jag någon annan. Allt för att han inte skulle vara den senaste. 

 

Jag pluggade, tränade och festade om vartannat. Allt för att hålla mig någorlunda upptagen. Men självklart tänkte jag på honom, både medvetet och omedvetet. När Real förlorade mot Barca undrade jag om han tänkte på mig (han var barcafan). När vi vann ligan och Champions League undrade jag om han tänkte på mig. Flera gånger drömde jag att vi var back together och jag blev lika arg på mig själv varje gång. En del av mig bönade och bad inombords att jag skulle få en enda liten ursäkt eller förklaring till varför det blev som det blev, och en annan del ville bara glömma allt som hade med honom att göra och gå vidare i livet. 

 

Jag gick vidare i livet. Allt gick hur bra som helst fram tills igår, då människan beslöt sig för att skapa ett nytt konto, skriva till mig och ge mig möjligheten att få min "förklaring". Bara åsynen av hans namn fick mig att skaka som ett asplöv och alla tänkbara obehagskänslor fyllde hela min kropp. Efter mycket om och men beslöt jag mig för att bara ignorera honom. Jag vill inte ge honom nöjet eller bekräftelsen att jag fortfarande tänker på honom och undrar vad som hände. Det hade varit skillnad om han skrev sin "förklaring" direkt på facebook, men när han nu bad mig att först adda honom på snap så att han kunde förklara där, att JAG skulle behöva make an effort för att få veta så var det solklart. Aldrig i mitt fucking liv. Dessutom, vi vet alla vad han går för. Vem säger att han inte skulle ljuga ihop något lite lagom trovärdigt, säga att han fortfarande gillar mig och få mig att tro på honom? Dessutom x2, ingen fucking förklaring i världen kan förändra situationen eller göra den bättre. Oavsett om deras förhållande var framtvingat av religiösa skäl eller under mordhot så är skadan redan skedd för längesen, närmare sagt för fyra månader sen. Jag kommer aldrig att få veta och jag kommer kanske aldrig att sluta fundera. Vissa kanske tycker att jag är dum som inte tog chansen igår, men när en person har hållit fast en i ett sånt järngrepp gör man verkligen allt för att hålla sig fri. Jag vill aldrig mer ha något med honom att göra, och om han inte knackar på min dörr eller råkar springa in i mig på ica så kommer jag aldrig mer att se honom. Och jag är helt fine med det. 

 

Anledningen till att jag grät mig själv till sömns igårnatt är ännu ganska oklar. Kanske för att han förstörde exakt allt genom att skriva till mig, kanske för att jag får ångest av att tänka på hur dåligt jag mådde emellanåt under tiden som vi träffades, kanske för att jag insåg att jag inte helt och hållet har kommit över honom eller kanske för att han krossade mitt hjärta och för att jag, bara genom att se hans namn, tvingades att återuppleva allt det igår. Förmodligen var det en blandning av dessa faktorer. Varför jag skriver ut detta och verkligen blottar hela mitt hjärta vet jag inte heller, men vissa verkade ifrågasätta mig och varför jag grät igår. "Han var ju bara en idiot och det har gått så lång tid". Ja, en idiot av värsta tänkbara sorten som jag gillade så otroligt mycket, som jag var beredd att göra allt för och som förstörde mig totalt. Dessutom har det inte gått tillräckligt lång tid. Så kom tillbaka när ni har fått era hjärtan krossade och försök säga samma sak. Det kommer ni inte kunna ;)

 

Otroligt lyckad kväll med nästan alla mina favoriter igår!!! Jag, Sofia, Ida, Tuva, Christa & Ingrid förade länge hos mig innan vi drog till Harrys och spenderade resten av natten där. Dansade massor, tog shots, fick goodiebags, snodde nåns drink på toa (HAHAHA) och bara levde life. Ingen spya, inga tårar, inget drama - bara en jävligt bra kväll. All kärlek till er tjejer!!

 

Har varit nästintill döende idag och allt förvärrades när jag fick ett meddelande från the boy who broke my heart i våras med texten "Sanna kan du adda mig på snap, måste erkänna en grej". Det har alltså gått fyra fucking månader sen han skaffade ett förhållande medans han var med mig och NU tror han att han kan komma med någon ursäkt? Lägg dessutom till att jag blockade honom överallt så han har liksom tagit sin tid för att skapa ett nytt konto enbart för att kunna skriva till mig. Ville gråta & dö men efter mycket om och men kom jag fram till att jag bara ska ignorera det och låtsas som att jag inte bryr mig. Det enda han vill ha är en reaktion men han har inte den makten över mig längre. Han har ingen makt över mig. 

 

Nu ska jag äta kladdkaka och hoppas på att denna dag tar slut snart. 

 

Firade Johanna igår med en myskväll utan dess like med mat från donken, cider, massa prat och skratt och bara allmänt mys, så needy och grattis ännu en gång <333 

 

Ikväll står det utgång på schemat för jag vet inte vilken gång i ordningen, när någon ba "vad har du gjort i sommar?" Man ba festat hahah men yolo. 

 

Flagar sönder i ansiktet fast jag inte har solat så ska ta min ROUGH scrub (den heter faktiskt så) och skrubba bort allt mitt skinn, duscha, sova och hinna med lite annat smått & gott inför kvällen!!!!

 

Fick ett underbart samtal av Henoc i eftermiddags där det framgick att han var i stan, några timmar senare möttes vi och jag ville seriöst aldrig släppa taget när vi kramades. Från att ha varit med varandra nästan varje dag i 3 års tid till att inte ha träffats sen studenten.... Kontraster mina vänner, kontraster. Spenderade kvällen på stan med honom och resten av mina efterlängtade apor och nuuu är jag återigen i min kära säng. 

 

Imorgon ska vi fira min bibbi och på lördag blir det utgång, hela helgen spikad ;)

 

Vi fick en hyffsat lätt lottning då det visade sig att Tottenham, Dortmund och något lag från Cypern är i samma grupp som oss i Champions League. Ingen annan än Cristiano Ronaldo plockade hem priset som bästa spelaren OCH bästa anfallaren, Ramos blev bästa försvararen och Modric blev bästa mittfältaren. All kärlek till er!!! 

 

Idag fyller en mycket speciell människa 19 år... Nämligen Johanna Nord. 

 

Idag har jag känt dig i nästan exakt sex år och under dessa sex år har vi upplevt allt tillsammans. Vi har skrattat, gråtit, dansat, festat, shoppat, pluggat, diskuterat, sjungit, lagat mat, pussats, tatuerat oss, bakat, solat solarium, varit fulla, ätit med varandra, sovit med varandra, kissat framför varandra, spytt framför varandra, slingat, färgat och klippt varandras hår, följt med varandra till tandläkaren och fransförlängning, åkt på roadtrips, haft massa myskvällar, sminkat oss helt galet och camat med folk från hela världen, haft ångest inför simprov och nationella prov tillsammans. Att du skulle bli min bästa vän, skratta åt mina dåliga skämt och relatera till allt jag säger var inget jag ens vågade drömma om första gången jag såg dig, ditt tuperade hår och dina mönstrade tröjor på Stålfors. 

 

En otroligt cheesy quote lyder ungefär "how some people can make you laugh when you don't even want to smile" och den stämmer in så otroligt bra på dig. Fast jag bara vill gråta och hatar hela världen ibland så ger du mig alltid energi, positivitet och en anledning till att inte ge upp. Som Jessie J sjunger i Flashlight, "I'm not afraid when the rain won't stop, 'cause you light the way". Utan dig vore jag ingenting. 

 

Jag hoppas så hårt att du en vacker dag inser hur fruktansvärt jävla bäst du är och att du förtjänar allt det bästa som kan hända dig, det finns verkligen bara en som du och ingen annan når upp till din nivå. Ingen annan kan ta närmare 15 shots och fortfarande stå på benen, ingen annan är snällare, roligare eller bättre än dig och ingen annan får mig att må lika bra som du gör. Det är ingen tillfällighet att jag drömmer om dig nästan varje natt och att så fort något händer tänker jag "det här måste jag berätta för Johanna". Du är verkligen my only one och jag är så otroligt tacksam över att få ha dig i mitt liv. 

 

För att ni ska få en liten inlick i hur otroligt bra denna tjej är så kan jag avslöja att hon tog körkort endast några veckor efter att hon hade fyllt 18, hon gick på EN arbetsintervju och fick jobbet direkt och som grädden på moset, när hon tog studenten fick hon ett fucking s t i p e n d i u m tack vare hennes grymma betyg. 

 

Du är världens finaste tjej, så stark, så snäll, så vacker, så hjälpsam, så fin, så tålmodig, så rolig, så lättsam, så ansvarig, så duktig, så mogen, så skön, så underbar, listan kan göras hur lång som helst för du är verkligen fantastisk. Det är synd att du bara fyller år en gång om året för jag skulle seriöst kunna skriva en hyllningstext om dig varje dag. 

 

Du är dippen till mina chips, ketchupen till mina pomfritt, guacamolen till mina nachos, beasåsen till mitt kött, saltgurkan på min Big Mac. Du gör mig komplett. Om någon kom till mig och sa "sluta heja på Real Madrid eller förlora Johanna" skulle jag tveka en halv sekund innan jag slutade heja på dem. (Självklart skulle jag heja på dem i smyg, men ni förstår). Jag skulle göra allt för dig. Jag dör och dödar för dig idag, imorgon och föralltid. 

 

Att vara beroende av något innebär att man inte kan leva utan det. Då kan jag med handen på hjärtat säga att jag är beroende av dig, för jag kan fan inte leva utan dig. 

 

Min bästa vän, förebild, mentor, psykolog, rådgivare, syster och andra halva. Du är elektrisk, fantastisk och ger mig en stöt när jag tänker på dig. Världens största grattis på födelsedagen till världens bästa tjej!!!!! Love you ♥ ♥ ♥ 

 

Töntig rubrik vars enda bakgrund är att jag har lyssnat på Tjuvjakt idag, har tyvärr inte fått nån kille att gråta på sistone ;) 

 

Hade alltså tid hos tandis idag och ja vad ska man säga.... Jag har alltid hatat henne och hon har alltid hatat mig. När hon dessutom insåg att jag sen ett år tillbaka har en FÖRFÄRLIG PIERCING I TUNGAN SOM KAN SLÅ SÖNDER ALLA MINA TÄNDER blev hennes hat ännu lite starkare.

 

Tänk er själva att ni är typ åtta år gamla och verkligen har kaos i munnen. Jag var hos tandis typ en gång i veckan och hon är verkligen ett monster. Jag var totalt livrädd. Lägg dessutom till att jag var tvungen att dra ut cirka åtta tänder. Plus ha tandställning i nästan 2.5 år. Behöver jag säga att jag hatar att gå till tandläkaren? 

 

Utöver det har jag hunnit med att sova och kolla på Gossip Girl. Har inte ätit en godisbit på hela dagen och ska snart få mens <333 love 

 

La Liga drog alltså igång igår och vi vann med 3-0 mot Deportivo la Coruna efter mål av Casemiro, Bale & Kroos, vamos!!!! 

 

Magisk kväll som vanligt med min lilla böna som innehöll prat, skratt, pizzaätande i sängen, balkongmys och bara ren & skär kvalitetstid helt enkelt. Att vi har samma humor och skrattar åt samma dåliga skämt är något jag aldrig kommer ta för givet för det är fan få förunnat. 

 

Jag är fortfarande lite seg efter fredagens bravader men det går över kära vänner så ni behöver inte oroa er. 

 

Övningskörde till landet och såg döden i vitögat när jag var inne i en otroligt tvär kurva och fick möte med en herre som hade halva sin bil i min fil, var helt säker på att han skulle ramma backspegeln men mina snabba reflexer räddade livet på både mig och pappa.......... 

 

Utöver det ska jag umgås med Adam idag eftersom jag har varit busy hela helgen (vad leker jag) och sen oroa mig inför morgondagen då ett tandläkarbesök står på schemat. 

 

Jag, Ida och Tuva hade 2 mål för kvällen igår: att bli fulla och att ha kul. Vi nådde dom med råge ;) 

Vi drack hos mig innan Tuvas papi skjutsade oss till Harrys (shoutout till honom), väl där var det fett dött men det enda vi ville var att dansa, och så fort vi började med det dröjde det cirka 2 sek innan resten av människorna där joinade oss. Sofiorna kom dit ett tag senare och kvällen blev ännu lite bättre <33 

 

Jag skrek inte, jag spydde inte, jag grät inte, utan jag hade bara en riktigt jävla bra kväll med mina bästa pinglor!!!! 

 

Lutar åt utgång även nästa helg men nu ska jag fokusera på det som står på dagens schema, nämligen att träffa min babygirl. Jag är otroligt skel på bilden men ni får fan leva med det!!!!! 

 

Babyboy I loved you on a lonely night 

 

När man har planerat utgång och vaknar upp till världens sämsta väder och världens fetaste finne på hakan som gör att jag är nästintill bedövad i halva ansiktet :-) aja, ytterligare en anledning till att dricka så pass mycket vin att man tror att solen skiner fast det spöregnar. 

 

Var på Tuna Park häromdagen och köpte en bikini, flipflops och en tröja på barnavdelningen OCH killavdelningen, fuck normer eller nått. 

 

Ingen har väl missat att det har skett ett nytt terrordåd och denna gång i Barcelona.... Vet faktiskt inte vad jag ska säga, det är så obeskrivligt vidrigt, hemskt och tragiskt att inga ord räcker till. Men som Cyrus säger i Gossip Girl, "mitt i all död måste vi leva lite". Puss

 

Trots att matchen började så sent som 23 igår var det värt varenda sekund för det var definitivt en av de bästa matcherna jag nånsin har sett. Asensio gjorde 1-0 efter 3 min (!!!!!) och Benzema gjorde matchens andra och sista mål strax innan första halvlek var slut. Spelmässigt så klaffade exakt allt, alla var så jävla bra och Barca hade verkligen ingen chans. De blev överkörda, manglade och totalt förödmjukade trots att vi hade flera av våra bästa spelare på bänken. 

 

Så otroligt skönt att ha lekstuga med våra största rivaler och sån otrolig lycka att se Ramos lyfta trofén som blev vår fjärde titel denna säsong, eftersom vi alltså vann Spanska Supercupen.

 

Trots alla motgångar förra matchen visade detta att INGENTING kan stoppa oss, inte ens korrupta system och domare. Hala Madrid y nada mas!!! 

 

Efter cirka 6 timmar med min favoritperson är jag fett nöjd, fett glad och fett trött. Dagens roadtrip gick till Västerås där vi hoppade i sängarna på Ikea, köpte möbler och ljus, åt världens godaste ceasarsallad och kollade på det ganska fattiga utbudet på Erikslund. Efter mycket om och men lyckades vi pressa in alla hennes kartonger i bilen innan vi snabbt åkte hem och åt glass. Guld dag!!! 

 

Trots vår feta vinst igår är jag fortfarande så jävla arg på domaren och hans beslut men ska försöka släppa det....... 

 

Fick finbesök från Västerås igår lagom till matchen som jag visste skulle bli ful, men den här tog fan priset... Ledningsmålet kom i form av ett självmål av ingen annan än Pique, sån otrolig karma efter alla gånger han har snackat skit om oss. När det blev lite svettigt för barca bestämde sig den otroligt vinklade domaren för att ge dom en felaktig straff, innan världens bästa kom in och bara behövde spela några minuter innan han gjorde ett mål i världsklass. I och med hans firande drog han på sig en varning och några minuter senare en fucking utvisning för "filmning" när alla såg att han blev puttad och snubblade. Allra käraste Asensio kom in sent och gjorde ett magiskt mål när han stängde matchen med 3-1. Trots att vi hade alla odds emot oss vann vi och ingen var gladare än jag, Hala Madrid!!!! 

 

Firade Jossis med daimtårta, chips och hallonsoda, en krigsfilm på tv och massa prat och skratt, mer än så behövs verkligen inte och jag tror att vi alla börjar känna att födelsedagar inte är så speciella längre... Sad but true. 

 

Har nyss vaknat från min vanliga "nap" på cirka 2 timmar, ja mina fans likt ett barn behöver jag sova middag för att vara en komplett människa. Vi alla är olika okejokej. 

 

Imorgon står roadtrip med min baby på schemat och det kommer bli så jävla bäst. Det är nästan fem timmar kvar till rond ett i spanska supercupen (El Clasico), blir mer och mer rastlös för varje sekund som går så undra om jag inte ska göra av med lite energi på gymmet, hmmmmmm. 

 

Vädergudarna gav mig svar på tal när jag sa att sommaren snart var slut och levererade fantastiskt väder igår, kanske ska börja säga så oftare!!!

 

Hade en gudomlig kväll som vanligt med Johanna, om det är sant att 15 minuters skratt bränner 50 kalorier brände jag ett par tusen igår, HAHAHA och iförrgår jag ba "fuck kalorier". Nån onödig själ bestämde sig för att spela arabisk musik på hög volym klockan 9 imorse vilket vi självklart väcktes av, spelar dock ingen roll hur tidigt det är för det är alltid lika guld att vakna upp bredvid henne. 

 

Idag har jag inte gjort mycket vettigt, kollade matchen mellan Chelsea - Burnley bara för att se om Morata skötte sig, killen gjorde alltså ett mål och en assist på typ 10 min.... 

 

Nu ska jag hoppa in i duschen och sen invänta min födelsedagspingla som tyvärr jobbar kväll, grattis baby!!!!! Puss 

 

Godmorgon alla solstrålar och åskmoln!!! Det är fredag, solen skiner och jag ska träffa min baby ikväll, kan det bli bättre? Tveksamt. Min träningsvärk är dödlig så ska tvinga henne att massera mig ;) ;) ;) 

 

Igår var det alltså två månader sen vi alla tog studenten, och även fast skolstarten som infinner sig runt den 20 augusti inte längre gäller mig känner även jag att sommaren börjar lida mot sitt slut. Jag sa att jag skulle chilla, leva life och "hitta mig själv" i sommar. Jag har sovit 10 timmar per natt, festat som fan, shoppat massor, träffat massa kompisar, kollat på massa fotboll, unnat mig själv massa saker, varit i Stockholm flera gånger, spenderat mycket tid med Johanna. Om jag har hittat mig själv? Tveksamt x2. Men jag har tamejfan levt life. 

 

Dessutom blir ju min sommar lite längre eftersom vi alltså drar till Mallorca den 16/9. Men nu ska jag gå upp och se vad kylskåpet har att erbjuda, adios 

 

När jag var yngre, cirka 14-15 år fick jag ofta höra "du som inte tränar, hur kan du ha så bra kropp?" Jag ville gråta och slå dem i ansiktet för det sista man kan påstå om mig är att jag inte tränar. Visserligen hade jag inte gymkort då, för det är 18årsgräns på de flesta gymmen, men i ur och skur tränade jag och Adam med rostiga vikter och ojämnt underlag på baksidan av vårt hus. Trots att det snöade lät jag det inte hindra mig, utan att överdriva så låg jag till och med i dunjacka och körde bänkpress med nästan 40 kg när jag knappt var 15 år. Det ni. 

 

Ungefär i samma veva började jag intressera mig för kost och dess betydelse för kroppen, som i sin tur innebar att jag började räkna kalorier. Som 15-åring var det guld värt att snabbt inse att när man åt mindre, gick man ner i vikt. Dag för dag gjorde jag scheman i smyg om hur mycket jag fick äta, en sommar vet jag att jag nästan bara åt vattenmelon till frukost eftersom det knappt innehöll några kalorier alls, samtidigt som jag pressade mig själv till att gå alldeles för långa promenader. Vissa dagar kunde jag knappt komma upp ur sängen, jag låg bara och somnade om och om igen eftersom mitt blodsocker var så fruktansvärt lågt. När jag åkte till Turkiet 2014 hade jag tappat mina kilon och skaffat min första tatuering. Jag var odödlig. 

 

Någon gång i ettan på gymnasiet gick en av mina gamla kompisar som jag inte träffade så ofta bakom mig och utbrast "Sanna du har blivit fett smal". Blev jag glad eller? Jag blev totalt överlycklig. Mina ansträngningar hade gett resultat och alla kunde se det. När jag nu, nästan 3 år senare kollar tillbaks på gamla bilder blir jag alltid lika förvånad. Jag hade ingen rumpa eller nånting och var faktiskt ganska så smal. 

 

Jag vet inte när jag slutade att räkna kalorier, gymnasiet pressade oss alla så hårt att man helt enkelt inte hade tid att fokusera på något annat. Tusentals läxor, massa krav, som pricken över i:et gick jag dessutom och blev kär. Att räkna kalorier fanns inte längre på världskartan. De få gångerna jag hann träna var när jag ibland samlade tillräckligt mycket krafter för ett "underhållningspass" på baksidan, där jag aldrig utmanade mig själv, utan bara "underhöll" musklerna. 

 

I flera år har jag alltså mer eller mindre varit intresserad av kost och träning. Nu i januari skaffade jag gymkort och överträffade mig själv gång på gång. Fast jag var helt slut efter praktiken tog jag mig ändå till gymmet, jag gymmade fast jag var förkyld, bakis, heartbroken, you name it. Jag åt som ett djur, tränade som ett djur och fick resultat som ett djur. Detta resulterade självklart i att jag gick upp i vikt, fick fler centimeter runt låren och större rumpa. Alla mina shorts från förra sommaren blev för små och någonstans inom mig började en liten oro att växa till sig. Jag ska inte ljuga, om det är samhället eller mitt eget fel vet jag inte men jag har alltid varit livrädd för att gå upp i vikt. Nu var jag tvungen att välja - skulle jag än en gång börja äta mindre, räkna kalorier och därmed förlora alla mina gains? Eller skulle jag fortsätta på samma spår, äta hälsosamt och tillräckligt mycket för att kunna öka och inte bry mig ett skit om kalorier? Jag bad kalorierna att dra åt helvete. 

 

Jag fortsatte att äta och träna och någon gång i maj ungefär nådde jag mitt första delmål, att ta 50 kg i squats. Efter studenten har jag festat för mycket och tränat för lite vilket självklart betyder att jag har tappat lite. Idag gymmade jag på riktigt för första gången på mer än en månad, för måndagens gymsession bestod mest av att gå på löpbandet. Idag tog jag 45 kg i squats, 5 x 3. Det är inget misslyckande, man kan inte öka om man inte tränar, så enkelt är det. Och hur jobbigt det än var att inse att jag faktiskt har tappat lite av mina gains så bestämde jag mig en gång för alla att aldrig mer låta maten och framförallt kalorierna hålla mig i ett sånt järngrepp. Jag ska äta bra, träna bra, sova bra och bara fokusera på mitt mål som just nu är 60 kg i squats. Om det kräver att jag går upp i vikt så får det helt enkelt bli så. Jag vet inte vart jag vill komma med detta inlägg men jag ville bara skriva av mig lite. För att avrunda det hela, våga aldrig aldrig aldrig säga att jag inte har tränat eller att jag har fått min kropp gratis. För jag har haft världens jävla kamp med mig själv. Puss finisar!!! 

 

Skrev "vågar inte riktigt säga att segern är vår än" endast för att verka lite ödmjuk, vi ägde hela matchen och segern blev självklart vår efter mål av Casemiro och Isco. Det som stod på spel igår var alltså Supercupen - mötet mellan vinnarna i Champions League och Europa League och det var alltså vi som plockade hem titeln. I och med den är vi det första laget någonsin att vinna 25 internationella titlar och det finns inga ord som kan beskriva min kärlek eller stolthet. Hala Madrid!!! 

 

Trots att jag fick endast 7 timmars sömn inatt var det så otroligt värt det eftersom mina fransar blev totalt makalösa as usual, som sagt Jonas på Fakelook mina vänner!!! 

 

Hann även övningsköra lite utanför Ärla och fick ett efterlängtat motorstopp, man vill ju bara gråta och dunka huvudet i ratten men alltså ALLA FÅR FUCKING MOTORSTOPP. Och när man dessutom har en bil bakom sig vill man ju bara dö ännu mer men aja livet går vidare. 

 

Vi fick hem vår nya soffa idag så den ska jag & baby inviga i helgen <333 

 

Just nu leder Real mot United men vågar inte riktigt säga att segern är vår för bollen är rund och allt kan hända. Har ingen bild på mina fransar så ni får fan vara nöjda med denna som jag tog igår. 

 

Ytterligare en dag med massa springande hit och dit och flera ärenden som skulle göras, förstår inte hur mycket man måste göra när man har fucking semester??? Hann åtminstone med ett gympass på Friskis eftersom mami har ett nyinförskaffat kort där, utan att överdriva var det säkert 16 gånger så stort som mitt gym och jag kände mig som en otränad liten myra när jag i själva verket brukar vara Hulken med självförtroendet på topp, men aja... 

 

Ska dricka min Propud (självklart chokladsmak) och kolla på Quantico innan jag lägger mig tidigt, har nämligen tid för påfyllning av fransar redan klockan 9 imorgonbitti!!! Puss på rumpan 

 

Klockan är alltså snart 19 och jag är fortfarande fruktansvärt bakis, då förstår ni att alkoholmängden var ganska hög ;) 

 

Drack på Söder igår med Sofia 1, Sofia 2, min gamla engelskalärare från Stålfors (hur otippat??) och människorna från torsdagens äventyr. Grät på toan efter att en av killarna valde att spela och sjunga Utan dina andetag men vi var så sneaky så det syndes inte. 

 

Tog oss till stan och beslutade oss ännu en gång för att åka den där fucking karusellen, men kan man åka den när man är nykter kan man definitivt åka den när man är aspackad hahaha. Dansade & sjöng i kön, den var absolut inte lika läskig som dagen innan men spyan var ju farligt nära på att ta sig ut... Träffade jättefina tjejer från Rinman som frågade om jag och Henoc var tillsammans innan jag fick ett litet meddelande från Mr. M som gjorde att jag helt spontant hamnade i Borsökna med sovsällskap, jag klagar inte. 

 

Finns ingenting att säga om denna dag för vill bara att den ska ta slut, men tack till alla inblandade som gjorde att kvällen blev riktigt bra!!! Så sjukt att Neymar officiellt lämnar Barca för PSG, var jätteskadeglad igår men lider faktiskt med barcafansen lite eftersom det är en otroligt stor förlust för dem. Aja inte mitt problem, xoxo

 

Trots att vi trängdes bland tusentals människor och stod 2 timmar i spöregn var det värt varenda sekund när allra bästa Darin klev ut på scenen, vilken jävla kille alltså!!! 

 

När jag, Ida och Simon var påväg hem ändrades planerna plötsligt så jag hoppade ur bilen och gick tillbaka till stan där jag mötte Sofia och hennes engelsktalande squad. Såg döden i vitögat och höll på att kissa på mig när vi åkte världens läskigaste karusell, aktade oss för fans och bara chillade.

 

Var hemma nån gång efter 01:30 och känner mig fett sliten idag fast jag inte drack en droppe??? Det ska jag dock göra idag så vi får se hur och vart denna kväll slutar, spännande ;)

 

I skrivande stund ligger jag i solstolen och försöker jobba på brännan trots att solen går och gömmer sig bakom molnen hela tiden, men skam den som ger sig!!! 

 

Jag är fett irriterad på allt och alla, människor som ena dagen typ är ens bästa vän och som andra dagen tar bort en på alla sociala medier man ba??? Skaffa medicin mot er scizofrehni och håll er borta från mig, tack. 

 

Ska dock försöka att inte låta det dra ner mitt humör eftersom det är Rix FM ikväll och tredje året i rad för min del. Hittills har dessa kvällar varit oförglömliga så jag hoppas på det bästa även i år. Hadeee

 

Hola babes!!! Känns som att jag inte har gjort annat än att flänga runt överallt dessa dagar, har åtminstone fått lite viktiga saker fixade vilket känns skönt. 

 

Imorse var det fint väder vilket resulterade i att jag, mami & papi tog en cirka 11 mil lång tripp till Trosa/Sandvik där vi solade, badade och bara njöt av att se något annat än Eskilstuna som man är skapligt van vid numera. Trots att jag klagade massor och blev fruktansvärt rastlös av att sitta så länge i bilen så var det ändå jättemysigt med kvalitetstid, att bada i ett "hav" (Östersjön) klagar man inte på heller ;)  

 

Har kollat på Friends with benefits och ätit massa popcorn, nu ligger jag i sängen med tårarna rinnandes nerför kinderna eftersom jag lyssnar på Ken Ring - vi ses igen så aa nu vet ni det. Nattiiiii