forever missed

Lugn vecka med inga större utsvängningar från standarden om man säger sååå. Tandläkarbesök, följde med brori när hon gaddade sig, lite shopping, lite ungdomsmottagningen, lite plugg osv osv, jag lever. 
 
Igår var det 9 månader sen världens finaste ängel kom till himlen och i torsdags hela sex år sen vi fick beskedet om att min moster hade gått bort. Jag vet inte själv vart tiden har försvunnit. Känner mig lika omogen som en 12-åring än idag men samtidigt lika trött och smått förstörd som en 40-plussare. 
 
Hade hoppats på en mindre utklassning av Luxemburg i fredags men vi fick alltså endast in en boll i mål, vilket en gång för alla tyvärr bevisar att vi inte är nånting utan Zlatan. Räknar dagarna till höstlovet och snaaaart är vi där. Oklar bild från Greklandia, fridens
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0