The day bleeds into nightfall

Värsta drömveckan rent jobbmässigt då jag endast jobbade tre dagar och en av de dagarna spenderades på en utbildning där jag bl a träffade Mia för första gången på åratal vilket var ett kärt återseende. Trots det har varken huvudet eller kroppen varit på topp och jag har både ätit glass till middag och gråtit fler gånger än jag kan räkna till på ena handen. Och det är varken konstigt eller fel!!! Man kan inte rå för vad man känner, när allt kommer till kritan är vi inte mer än människor och det är så jävla viktigt att komma ihåg. Jag kan både skratta tills jag nästan spyr, gråta tills jag tappar andan, vara världens lyckligaste och känna mig ensammast i hela världen. Ibland allting på samma dag. Och det är helt okej. 
 
Min belöning fick jag igår när jag träffade min skatt för första gången på två veckor, som snarare kändes som fyra år. Gymmade & solade imorse och resten av helgen tänker jag spendera i sängen för att ladda upp inför kommande vecka. 
 
Spontanköpte en matta igår och inser att jag har gjort av med äckligt mycket pengar men varje månad kommer ju inte att vara så. Dessutom fyller mami 50 år (största anledningen till Cypern för er som inte vet) och biljetterna till matchen var inte direkt gratis så det är inte konstigt att pengarna försvinner. 
 
Nu ska jag lyssna sönder someone you loved av Lewis Capaldi tills jag somnar, adios 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0